Nyföretagandet på uppgång i Gävle

posted in: Gävle, Nyheter | 0

Det senaste decenniet har nyföretagandet ökat rejält i Gävle. Från 7,1 nya företag per 1 000 invånare 2007, har nyföretagandet i kommunen ökat till 9,5 nystartade företag per 1 000 invånare 2015. 2011 var ett rekordår avseende nyföretagandet i Gävle såväl som i hela riket, då antalet nya företag per 1 000 invånare i Gävle var 10,3. Trots att nyföretagandet är några procent lägre i Gävle kommun än genomsnittet i de svenska kommunerna, ser framtiden ljus ut i och med att trenden är positiv.

Statistik från Bolagsverket visar att antalet nya företag som registrerades i Gävleborgs län 2015 var 1 242 stycken. Det motsvarar en ökning med 5,4 procent jämfört med nyföretagandet 2014. Trots att Svenskt Näringsliv rankar Gävle lågt år efter år, efter att ha sammanställt den enkät som skickas ut till de lokala företagarna, var Gävleborgs län faktiskt bland de åtta län i landet där andelen nya företag ökade som mest under 2015.

Näringslivet i Gävle efterfrågar kompetens

Det var framför allt under de sista månaderna på året som ökningen var som störst. Under december månad 2015 ökade nyföretagandet i länet med 23,6 procent jämfört med under december 2014. Enligt experter bidrog hösten 2015 starkt till de positiva siffrorna för året som helhet. Varför är då nyföretagandet intressant för det näringsliv i Gävle som generellt sett inte anses nå de riktiga höjderna? Faktum är att Gävle behöver nya företag för att skapa fler jobb. Även om det startas allt fler företag, avregistreras också fler företag nu jämfört med tidigare och en nettominskning av antalet företag innebär att antalet arbetsplatser minskar.

Nyheter om företag i Gävle finns här!

Gävle är residensstad i det län (Gävleborgs län) som har den högsta arbetslösheten i hela landet: 11,7 procent. Ungdomsarbetslösheten låg i mars 2016 på 22,1 procent, vilket visserligen är en minskning mot motsvarande period 2015 då den låg på 23,6 procent. Men att sysselsättningsgraden är relativt låg gynnar inte näringslivet i Gävle, som efterfrågar kompetent personal. Trots att det finns en stor tillgång på potentiellt arbetsplats i kommunen och länet har alltså arbetsgivarna svårt att hitta personal med rätt kompetens.

Nyhetstidningens historia

posted in: Nyheter | 0

Efter det romerska rikets fall i Europa använde sig eliten av löpare för att förmedla nyheter över längre distanser. En löpare kunde springa 3,3 mil per dag, vilket gjorde att det kunde ta två månader för en nyhet att färdas från Brygge i nuvarande Belgien till Riga. Den ökade interaktionen över de olika ländernas gränser skapade en växande efterfrågan på information. Denna efterfrågan kom att mötas av handskrivna nyhetsblad. Det som drev igenom denna revolution av nyhetsförmedlingen var att man fick en handelsmässig fördel genom att hålla sig uppdaterad om nyhetshändelserna i Europa. Nyheter blir vanligare på nätet via bizinformation och diverse tidningar.

Genom postutdelningen kunde monarker och handelsmän senare hålla sig uppdaterade om viktig information under medeltidens Europa. I det heliga romerska riket gav kejsaren år 1490 två italienska bröder tillåtelse att skapa ett nätverk av stationer med hästburna kurirer. Kommunikationslinjen sträckte sig ursprungligen mellan Mechelen och Innsbruck, men år 1505 utökades nätverket till Spanien. Kurirerna kunde rida 18 mil om dagen, vilket var cirka fem gånger så långt som löparna.

De första nyhetstidningarna börjar dyka upp

År 1556 publicerade regeringen i den fristående republiken Venedig för första gången sitt månatliga nyhetsbrev. De handskrivna nyhetsbreven användes för att på ett snabbt och effektivt sätt förmedla nyheter till de italienska städerna. I nyhetsbreven togs såväl politiska som ekonomiska och militära nyheter upp. Även om dessa nyhetsbrev i mångt och mycket liknade tidningar, anses de vanligtvis inte vara nyhetstidningar i ordets rätta bemärkelse. Med tiden började månatliga nyhetsbrev publiceras även i andra europeiska länder, bland annat i Italien och Frankrike mot slutet av 1600-talet.

När trycktekniken och pappret under 1500-talet spred sig till Europa från Kina innebar det ett stort framsteg för nyheterna. I början av 1600-talet började de första tryckta tidningarna dyka upp i Tyskland. På 1600-talet började även svenska dagstidningar ges ut, och de fick med tiden en allt starkare ställning i vårt mediala landskap. I USA fick nyhetstidningarna ett uppsving under den revolutionära eran under 1700-talets slut. När de västra delarna av Amerika koloniserades var efterfrågan på tidningar stor, tack vare en läskunnig och nyhetstörstande befolkning.

På senare år har dagstidningarna i tryckt format fått hård konkurrens av nyhetssajter på nätet. Detta har lett till att stora aktörer som till exempel Stampen har gått i konkurs. Flera av de stora dagstidningarna fortsätter dock att ha en stark och auktoritär ställning på webben, trots att antalet prenumeranter och sålda lösnummer för tidningar i pappersformat ständigt minskar.